Någon skrev att Coelho skriver böcker för folk som inte tycker om att läsa. Kanske för dem som är mer intresserade av levnadsvisdom än litteratur. Nu har jag iaf läst Veronika bestämmer sig för att dö.
Den unga och vackra Veronika bestämmer sig alltså för att begå självmord. Men varför? Inte depression utan för att livet var tråkigt och skulle bli ännu tråkigare när hon blev äldre och hon kände att hon inte kunde göra något åt världens elände
”Det var inte av brist på kärlek som hon tog sitt liv. Det var inte av brist på tillgivenhet från familjen, av ekonomiska problem eller på grund av någon obotlig sjukdom.” Veronika dör dock inte utan hamnar på mentalsjukhuset Villete. Hon får veta att hennes hjärta tagit obotlig skada och att hon kommer att dö inom några dagar.
På några dagar lär sig Veronika det hon inte lyckades förut: Hur man ske leva.
Enligt dr Igors teorier beror många själsliga sjukdomar på att människorna inte lever ut sina sexuella fantasier. Känns lite 30-talet för mig, D H Lawrence och Wilhelm Reich. När har vi levt så frigjort sexuellt som nu? Och ändå mår folk dåligt. Nej, jag tycker Coelho förenklar här.
Är det en bra roman? Nej, inte egentligen. Författaren predikar för mycket och hans personer är inte realistiskt beskrivna, känns mer som språkrör för författarens åsikter. Men trots detta är boken intressant att läsa.
Coelho strör många tänkvärda ord omkring sig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej. Jag delar din åsikt om denna bok på många punkter. Speciellt just att man kan vara väldigt sexuellt frigjord och "naturlig" osv utan att må bra för det. Jag bektraktar mig själv som en person med en hälsosam inställning till sexualitet och jag mår/fungerar långt ifrån bra. Jag har tom. velat ta mitt liv.
En del av lösningarna känns ganska simplifierade och enväldiga. Lite som lösningarna i en Disneyfilm.
Jag vill också säga att jag faktiskt inte läst boken, utan såg den som teater förra året när den sattes upp. Då tog jag illa vid mig eftersom det kändes som ett slag i magen på de som vill ta livet av sig för 'seriösare' anledningar än just att de inte har kommit på att livet kan vara skojigt. kanske är de inte lika vackra och duktiga som veronica, kanske har de inte några kärleksfulla föräldrar eller mat att äta när de mår dåligt...hm. Vad bitter jag låter nu :)
Skicka en kommentar